1929 uppfann Asea under ledning av elektroingenjören Uno Lamm, sedermera kallad "HVDC-teknikens fader", en jonventil (kvicksilverlikriktare) som fungerade med högre spänningar än tidigare. Lösningen patenterades och gav uppsving för teknikens användning med Gotlandslänken, som togs i drift år 1954 som första applikation i Sverige.

Under 1950 och 1960 talen byggde Asea sex anläggningar baserade på jonventiltekniken i USA, Nya Zeeland, Frankrike, England, Kanada, Italien och Danmark, se foto. Vid slutet av 1960-talet hade halvledartekniken utvecklats så att tyristorer kunde börja användas, vilka kunde styra effekten till skillnad från växelströmsnät där effekten ej är styrbar.

Vid slutet av 1900-talet skedde ännu ett teknikskifte då släckbara halvledare utvecklats s k IGBTer, Insulated Gate Bipolar Transistor, vilka kunde både tända och släcka ström. Strömriktare byggda med IGBTer kan därmed styra både aktiv och reaktiv effekt samtidigt. Idag byggs de flesta HVDC överföringar med denna teknik. På grund av önskan att använda fossilfri generering såsom vind och solkraft verkar marknaden nu vara omättlig vilket illustreras av den order som bärgades av Hitachi i Ludvika(tidigare Asea och ABB) förra året på 143 miljarder kr, omfattande ett antal kraftöverföringar med kabel till fastlandet från vindkraftgeneratorer i Nordsjön.

Vi tackar övriga medarrangörer och alla 60-talet deltagare varav några även fortsatte på grannkrogen Le Bon för eftersits.