De personer, som år 1888 deltogo i sammankomsterna närmast före och vid klubbens stiftande, voro:

Hugo Hjalmar Eurenius, född 30/10 1849, Valstad, Skaraborgs län, civilingenjör, kemist, verkmästare vid Norrköpings Tändsticksfabrik åren 1877- 1889, samma år ingeniör hos Companhia Manulaclora de Phosforos de Seguranza, Brasilien, hastigt avliden 6/12 1889, Rio de Janeiro, Brasilien.

Karl Ludvig Flodin, född 2 oktober 1857 i Sankt Lars socken. Efter examen vid Högre allmänna läroverket i Linköping 1873 studerade Flodin vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1880-1884. Han praktiserade vid olika arkitektkontor i huvudstaden mellan 1884 och 1885. 1886 tillträdde han tjänsten som stadsarkitekt i Norrköping, där han kom att stanna till 1928 och därmed satt sin prägel på stadsbilden genom bostads- och affärshus såväl som skolor och industrilokaler. Han dog 18 augusti 1930 i Norrköping.

Verk i urval:

• Källvindsskolan, Nygatan 38, Norrköping 1891-1892.
• Matteusskolan, Norra Promenaden 116, Norrköping 1895.
• Klädesfabrik, Kåkenhus, Norrköping 1890.
• Industri- och kontorsbyggnad, Tunnbindareg 37, Norrköping 1895.
• Industribyggnad, Kungsgatan 52, Norrköping (Ströms AB) 1900.
• Spinneri och väveribyggnad, Gamlabyn, Norrköping 1899-1903.
• Mälarprovinsernas bank, Drottningg 40, Norrköping 1919.
• Förenade Yllefabrikerna AB, Norrköping
• Bostadshus Södra Promenaden 135, 1898 och 137, 1897 . Norrköping.
• Kommunal mellanskola, Söderköping.
• Tingshus, Söderköping.
• Kyrkoherdeboställe, Söderköping.
• Katrineholms kyrka, 1900–1902. Bearbetad av Folke Zettervall.
• Sankt Johannes kyrka, Norrköping, 1904–1906 (se H8D 1906:85).

Ivar Magnus Ohlsson Fogelberg, född 18/1 1862 i Gunnarsnäs, Dalsland (föräldrar: jernhandlaren i Seffle O. M. Ohlsson och hans maka född Fogelberg); student i Karlstad, utexaminerad från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, disponent vid Jordberga Sockerbruk i Skåne 1891-1906 samt i Genevads Sockerbruk i Halland sedan 1906. Bodde i Sankt Olai, Norrköping 1886-1887.

Vid 13 års ålder räddade han som skolyngling i Karlstad en ännu yngre kamrat från att drunkna i Byelfven vid Seffle och erhöll derför silfvermedalj för berömliga gerningar.

Död 5/7 1938 i Halmstad.

  

Bror Olof Viktor Hellström (i riksdagen kallad Hellström i Linköping), född 2/9 1861 i Norrköping, död 19/3 1934 i Stockholm, var en svensk yrkesinspektör och politiker (liberal).

Olof fick sin ingenjörsutbildning vid Polytechnicum i Zürich 1883-1885. Konstruktör vid aktiebolaget Mekaniska verkstaden Vulcan i Norrköping 1885-1888; ingeniör o. byggnadsledare vid Bergsbro aktiebolag 1888-1899; lärare i mekanisk teknologi vid Tekniska elementarskolan i Norrköping 1892-1894; konsulter. ingeniör vid R. Wahrens aktiebolag 1892-1898, vid Lithografiska aktiebolaget 1894-1899 och vid Skärblacka aktiebolag 1898-1899; erhållit fullmakt som ansvarig byggmästare i Norrköping 1894; ingeniör vid Norrköpings stads vattenledning 1898-1899; disponent vid aktiebolaget Maskinfabriken Excelsior 1899-1900; yrkesinspektör i Linköping 1901 och därefter i Stockholm 1912-1926. Han var också ledamot av Linköpings stadsfullmäktige 1905–1912. Han var riksdagsledamot 1909-1911 i andra kammaren för Linköpings stads valkrets. Som kandidat för Frisinnade landsföreningen tillhörde han dess riksdagsparti Liberala samlingspartiet. Från 1917 tj.-f. byråchef i Kungl. Socialstyrelsen.

 

Föreningens första ordförande, Erik Gustaf Krey, föddes i Falun, Kristine, Dalarna 2/3 1839, Studerade i Uppsala 1859. Därefter elev vid Kungliga Tekniska högskolan 1858; afgiven examen 1861. Ingeniör och teknisk ledare för Aktiebolaget Gripens sockerraffinaderi i Norrköping åren 1873-1909, styrelseledamot i Norrköpings Tekn. Elementarskola 1891- 1908.

Ingenjörsklubben i Norrköping bildades den 21 april 1888 med Krey som ordförande. Detta var en exklusiv yrkesklubb med bara 12 medlemmar i början. Årsavgiften på 10 kr gick bl.a. till sociala ändamål som stöd till medlemmar som kommit på obestånd. 1893 ändrades namnet på föreningen till Norrköpings Polytekniska Förening för att markera en breddning till mer allmänteknisk och samhällelig verksamhet. Från 1909 var Krey hedersledamot i föreningen tills han dog i Stocksund 1910.

Karl Johan Larsson, (i riksdagen kallad Larsson i Göteborg), född 5 februari 1857 i Malmö, död 21 juni 1909 i Göteborg, var en svensk yrkesinspektör och politiker (liberal).

Johan Larsson, som var son till en sjökapten, examinerades vid Tekniska elementarskolan i Malmö 1873 och arbetade i ungdomen som ritare vid verkstäder i Eskilstuna, Malmö och Landskrona. Efter examen från Kungliga Tekniska högskolan 1883 var han ingenjör i Lessebo samma år och sedan vid Holmens bruk i Norrköping 1884–1892. Parallellt var han lärare vid Tekn. Elementarskolan i Norrköping 1890-1891. Han arbetade därefter som yrkesinspektör till sin död.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren från 1906 till sin död för Göteborgs stads valkrets och tillhörde i riksdagen Liberala samlingspartiet. I riksdagen var han särskilt engagerad i arbetarskyddsfrågor.

Karl David Moberg, född 9/3 1843 i Sköfde. Ingeniör och chef för Mek. Verkstaden Vulcan i Norrköping från år 1886. Död i Norrköping Norra 10/3 1901.

AB Mekaniska Verkstaden Vulcan bildades 1877 som en rekonstruktion och övertog Mekaniska Verkstadsbolagets lokaler och rörelse ”på Fredriksdal i dåvarande Östra Eneby socken, gränsande till stadsgränsen vid Norr tull”.
Verkstaden omfattade gjuteri, smedja, plåtslageri och maskinverkstad. Man tillverkade bland annat ångpannor, pumpar och diverse mekaniska anordningar. Specialiteten var ångpannor till både bostadshus och fabriker.

Carl David Moberg var disponent på Vulcan under 15 år, han var uppenbart en betydande uppfinnare. Han uppfann en ”snabbkokare” som snart blev en internationell succé.

http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1894/pdf/1894_17.pdf   

Av en liten skrift från 1892 framgår att Moberg visade mera avancerade uppfinningar för en grupp medlemmar i Svenska Teknologföreningens andra sektion som besökte Norrköping. ”Under dagens lopp avprovas Petroleumvagn, petroleumdressin och petroleumbåtar”, står det i programmet. Dessa tidiga bensinmotorer gick dock inte så bra.

Moberg presenterade sin uppfinning som en explosionsmotor, men den benämningen hade en olycksbådande klang som skrämde både myndigheter och allmänheten. Man skapade raskt förordningar som försvårade tillverkningen.

 

Nils Michael Ström, född 20/8 1836 i Skellefteå, Elev vid Kungliga Tekniska högskolan 1855, afgivet examen 1858. Ingeniör vid bruk i Norrbotten o. Västerbotten samt vid Hernösands mekaniska verkstad, Arboga mekaniska verkstad, föreståndare och ingeniör vid Stafsjö Bruk 1884, konstruktör och uppfinnare vid Mek. Verkstaden Vulcan i Norrköping 1888. Konstruktör vid aktiebolaget Separator, Sthlm, fr. 1897. Död i Hedvig Eleonora, Stockholm 6/1 1905.

.

Fredrik Wilhelm Alexander Wahlberg, född 2/6 1855 i Östra Ryd, Bergsingenjör på Herrgården, Liljendal från 1884-11-10 till 1885-09-30 i Rämmen (s), Ingeniör och metallurg vid Ankarsrums Bruk till år 1887. Därefter egen verksamhet. Från år 1906 förste kontrollör vid råsockerfabriken i Linköping. Död 2/10 1920, Norrköpings Sankt Olai.

Carl H. Wahlström, föddes 1850. Han var som flera av våra stiftare ingenjör och konstruktör vid Mekaniska Verkstaden Vulcan i Norrköping 1881-1893. Därefter var han lärare vid Tekniska Elementarskolan i Norrköping 1894-1895 (Nuvarande Eber). Han avslutade sedan sin yrkesmässiga karriär som lngenjör i Stockholm och dog den 16/10 1903.

Tyvärr saknar vi bild på stiftare Carl så har någon tillgång till ett bra arkiv och kan leta fram denna bild så är vi tacksamma.

  
Gustaf Adolf Wennerström, född 13/4 1860 i Stockholm, civilingenjör och föreståndare för John Lennings Vävskola, Norrköping från skolans början till vårterminen 1929. Stadsfullmäktige, styrelseledamot i John och Mathilda Lennings sjukhem och i Norrköpings Polytekniska Förening.

Död 28/1 1938, Norrköpings Sankt Olai.

Pontus Wistrand (Gustaf Pontus Melker Wistrand), född 10/11 1854 i Västra Ryd, ingeniör och år 1882 då staden (Norrköping) övertog gasverket, utsågs ingenjör Pontus Wistrand, som sedan 1875 tjänstgjort som driftsingenjör, till föreståndare för gasverket, i vilken tjänst han kvarstod till år 1924, då han avgick med pension. Död 2/8 1939 i Norrköpings Hedvig.